Nya livet börjar nu!

Resan i onsdags började inte så bra, även om jag fick checka in 40kg
bagage utan att någon sa ett ord. Straffet fick jag nog lite senare
när planet från Stockholm var försenat i 2 timmar och det superfina
keramikfatet från Katarina K som jag fått av mamma innan jag åkte
inte överlevde färden.

Det här med lyxhustruliv är inget för mig, det är bara att
konstatera. Jag var uttråkad redan i torsdags klockan två! Då hade
jag tagit det lugnt på morgonen och sen gått ner till sjön och
suttit och njutit i solen ett tag, druckit en kaffe och ätit en liten
smörgås på ett litet litet café där vi kunde kommunicera med
varandra väldigt hjälpligt och sen även avnjutit en glass i solen.
Sen gick jag hem igen. Läste lite bok på balkongen och lagade lite
pasta åt karln som inte fick spela sin vanliga torsdagssquash för att
jag var uttråkad och behövde sällskap. Visst är det väl tillåtet
första dagen i alla fall?

I lördags var vi på IKEA i princip hela dagen, det bidde en ny
madrass och en stooooor superfin garderob till mig och ett skoställ
och lite annat smått och gott som jag tyckte lägenheten saknade. När
det så var dags för cykelshopping tog dock shoppinglyckan slut. Jag
hann hitta en cykel jag tyckte om men då stängde affären och jag
blev ingen glad cykelägare där och då. Efter det var det så dags
att gå och handla mat. Alltså jag säger då det, Schweiz är
svindyrt att leva i! Att äta är så dyrt så jag funderar på om det
verkligen är värt det, varför ska man äta liksom? Kycklingbröst
kostar nästan 250kr kilot och köttfärs 140kr. Det kanske är dags
att bli vegetarian... Fast gissa vad, grönsaker är också dyrt.
Paprika över 70kr/kg, gurka 13kr/st och isbergssallad 25kr. Det enda
som verkar billigt här är alkohol. Vi köpte ett 6-pack öl för
cirkus 13kr, hur ska man tolka det!?

I söndags åkte vi iväg på något slags BMW event för ägare av
sportbilsmodellerna, Z3, Z4, Z8 och allt vad de då heter. André har
en Z3 och det är väl typ allt jag vet. Hursomhelst var det trots allt
rätt så trevligt. Vi körde 10st av de här bilarna tillsammans på
slingriga bergsvägar till den stora samlingsplatsen på ett flygfält
utanför Luzern och där körde jag och André in som bil nr 245. Det
var lite kul att kolla på de andra bilarna, vissa är riktigt
häftiga, men jag kan ju inte säga att jag direkt protesterade när
André ville åka innan det var slut. Lite kul att notera dock vad
olika man kan se på vissa saker beroende på intresse och dylikt. Jag
tyckte att det inte var många likadana bilar som Andrés där (typ
färg och form vilket var vad jag refererade till) och visst, André
höll ju med, den och den bilen hade andra fälgar eller avgasrör
eller var mindre nersänkt eller hade en eller annan detalj som inte
går att se med blotta ögat. Ja, inte med mitt öga i alla fall! (fast
jag måste ju erkänna att jag kunde mkt mer om de olika modellerna
när vi åkte än när vi kom, frågan är bara hur mycket som
fastnade...)

Idag har det varit en rätt så långtråkig dag igen men jag har iaf
fått gjort en hel del praktiska saker här hemma och jag har faktiskt
varit ute på min livs första löprunda här i Lachen. Bra gick det
väl inte men nu är barriären bruten och fler löppass ska det
definitivt bli här framöver.

Nu ska jag gå iväg till det massiva köpcentret här i Lachen (jag
tror det finns typ 8 affärer eller nåt) och handla lite och sen blir
det tyskaplugg och när André kommer hem ska vi iväg och kolla på
cyklar igen. Håll tummarna för att jag bli den där glada, lite
fattigare, cykelägaren idag istället!

Vi var bil 245 men det var över 300 när vi for

Bilar i långa rader. Och utsikten var inte så dum den heller.

Den coolaste bilen på stället, Andrés såklart!

Återigen några bilder på den underbara utsikten runt Zurichsjön, bara 10 minuters gångväg från lägenheten.

...and off I go!

Jaha, så sitter jag på Arlandas utrikesterminal igen då. Den här gången för "the big move"! Alla frågar hur det känns, ska jag vara ärlig så vet jag inte. Det är mycket blandade känslor, är det inte alltid det när man flyttar långt bort? Men visst känns det mest positivt förstås, annars hade jag ju inte packat ihop soffan och åkt! Men jag har faktiskt inte hunnit känna efter så mycket, det har varit så fullt upp och stressigt de sista veckorna så känna efter det får jag göra sen!

Eftersom mitt mål nu är att bli lyxhustru så kommer jag ha mer tid till min blogg, så kanske blir det någon mer uppdatering här framöver. Nu är det dags att gå ombord på planet, beställa ett glas rött vin och sova i två timmar!

Nedräkning!

Nu har nedräkningen börjat. Idag är det exakt en vecka tills jag sitter på planet till Zürich, i och för sig inte så märkvärdigt i sig men den här gången har jag ju bara en enkelbiljett... Det är lite så där smått lagomt stressigt och kaotiskt innan jag åker med jobb, packning, tandläkarbesök, socialt umgänge och dylikt, men på nåt sätt så brukar allt ändå lösa sig i slutändan så jag misströstar icke!

Dessutom, enligt newsweek.com så är Schweiz andra bästa landet i världen att bo i medan Sverige bara kommer på en tredje plats. Så det ser ju ut som att jag gjort ett bra val! ;)

Ikväll ska jag och fröken Erika ut och äta sushi, mycket trevligt att det numera går att göra i Piteå också! I helgen blir det mys med familjen, Anne kommer hem och fam Esberg/Pettersson förärar oss nog också med ett besök, brorsbarnen slåss om att få sova över, och lite kära släktingar hade det också varit kul att hinna på säga hej då till innan jag drar.

Sen blir det lilla Lachen (7500 invånare) för mig för ett tag. En riktig liten invandrarflicka kommer jag att bli, även om jag så småningom lär mig tyska så kommer jag ju ändå inte fatta vad alla pratar om eftersom de har sin egna obegripliga schweizertyska. Kommer bli intressant och lärorikt. Hoppas jag. Har jag otur blir det bara jobbigt och hemskt. Men det tror jag väl inte riktigt på egentligen, det blir väl vad man gör det till!

Nej, nu ska jag iväg till stan och träffa Erika. Det blir sista gången vi hinner ses innan jag åker så det känns lite tråkigt. Men nu har vi hunnit träffas mer än vi brukar sista tiden och lite är ju alltid bättre än ingenting alls!

Hej svejs!

Fullt upp

Det är mycket nu... Efter Maldiverna stannade vi två dar i Dubai och shoppade. Det var närmare 50 grader dagtid och över 35 på nätterna så det fanns inte mycket annat man ville göra än att hålla sig inne i luftkonditionerade shoppingcenter. Det var rätt så billigt så jag handlade nog på mig lite mer än jag tänkt mig men man är ju å andra sidan inte i Dubai så ofta så det var väl ok att passa på :) var i ett av världens största shoppingcenter, ligger vid världens högsta byggnad, och visst var det stort alltid! Vi hann nog inte ens se hälften och ändå var det öppet till midnatt. Vi gav dock upp vid 22-snåret någon gång.

Efter Dubai blev det Schweiz några dagar med väldigt trevligt besök hos svärisarna och mycket filmmys i soffan. På måndagen jobbade André så jag passade på att gå runt och titta lite i Lachen som nu ska bli mitt hem för en tid framöver. Det är ett väldigt litet (ca 7000 pers) men väldigt mysigt och ligger vid Zurichsjön så det är väldigt fint vid sjön med alla berg runtikring.

Hemma igen i Piteå i tisdags och har varit på långa härliga cykelturer med mamma, sett brorsan spela fotboll och har sen hängt med Jenny hela helgen. Hade väl inte tänkt till PDOL mer än max en dag men fick gå gratis hela helgen tack vare söt-Jenny och hennes mormor så vi körde en 3- dagars. Men det är bara att konstatera - det var bättre förr! Vi har blivit för gamla för pdol verkar det som, känner inte så många som går dit längre (och det är ju halva nöjet att träffa gamla kompisar, eller hur) och det var inte så mycket folk som det brukar heller. Trots detta hade vi förstås tre trevliga kvällar och det får jag nog tillskriva sällskapet :) Har inte träffat fru O'Connor sen bröllopet i mars så det var skitkul att få rå om henne i dagarna tre!

Nu sitter jag på Kallax och väntar på ett plan som är 1,5 timmar försenat. Jag ska (till slut äntligen) till Årjäng och gå igenom mitt gamla liv som ligger nerpackat i kartonger där och se vad jag vill behålla och eventuellt dra ner till Schweiz och vad som kan slängas. Just nu är jag lite orolig för om jag kommer dit överhuvudtaget idag med den här väldigt opassande förseningen. Jag tyckte jag hade bra med tid för att ta mig in till centralen och tåget vidare till Karlstad. Nu blir det att hålla tummarna för att det inte blir ytterligare förseningar och sen springa direkt till Arlanda Express och har jag då tur har jag 20 minuter på centralen innan tåget går, blir vi mer försenade har jag 4 minuter. Lite spring finns det väl i benen men jag tvivlar på att 4 minuter är tillräckligt.

Ska hursomhelst bli väldigt kul att träffa min gamla Årjängs-familj igen. Jag träffade Paulina (äldsta systern) i onsdags på havsbadet, hur kul som helst, och jag ska bo hos henne och hennes kille nu i två nätter. Återkommer med rapport efter trippen.


Glasspaus vid sjön i Lachen

Kisspaus på Challenge

Fotopaus med snygg-Jenny