En sockerbagare här bor i staden...

Påskhelgen fortsatte med en tacokväll hemma hos Niss med Nam och Elani. Jag erbjöd mig att ta med en kaka och vad är väl bättre än en riktig god kladdkaka till tre chokladälskare? Sagt och gjort, kladdkaka skulle det bli men inte vilken som helst, den skulle spetsas till lite med chili tänkte jag.

Här i det Bellevue Hill-ska huset finns ingen elvisp, så det var bara att ta i för kung och fosterland och vispa ägg och socker poröst via handkraft.


5an i KID kommer väl till pass!

Margarinpaketen här har inte direkt samma markeringar som vi är vana vid hemma så vågen passade bättre, kolla in ögonmåttet ;)



Det var inte första gången jag försökte mig på att baka här på sista tiden, för några veckor sen skulle jag bjuda Ida och hennes syskon som var på besök på ovan nämna chokladkaka men fick se mig besegrad när både mjölpåsen och sockerburken innehöll objudna gäster...Inte ens efter snart 4 år i det här landet har jag tydligen lärt mig! Men med nytt socker och mjöl inhandlat så gick det här riktigt bra!


Dubbla påsklämmor är det som gäller numera!

Så chilichoklad var det. Så jag tänkte tillsätta Lindts chilichoklad för smaksättningen, men hur mycket egentligen? Asså, det får ju inte smaka FÖR mycket chili heller... Äsch då, här snålar vi inte, i med hela alltet!



Sen var det dags att smöra och ströbröda formen. Hmm, eller kanske inte....djuren som inte längre fick bo i mitt mjöl hade tydligen hittat/gjort sig ett hål i påsen till ströbrödet... Men som tur var hade jag ju ett extra oöppnat paket så det borde ju inte vara några problem. Trodde jag ja.... Tills jag öppnade paketet och insåg att en hel mal(eller liknande insekt) familj bosatt sig i paketet och levde loppan på mitt ströbröd :( Lagom äckligt måste jag säga!!! Nåja lite extra smör i formen så ska det nog inte fastna för mycket i alla fall.


Kolla in namnet, det är bara i Australien de döper nåt till Krummies. Ungefär som att vi skulle kalla det Ströis...

Ja just det ja, när jag ändå var i farten så bestämde jag mig för att göra lite chokladbollar också, det har ju tjejerna garanterat aldrig smakat! Tur att internet finns, jag hittade bästa receptet och inte nog med det, folk hade kommenterat det också och gett ytterligare tips och synpunkter. VEM kommenterar ett recept på chokladbollar undrar jag bara??


Tack Internet!

Lite orolig hann jag bli när jag insåg att margarinet nästan var slut och jag fick hålla till godo med mjölkfritt margarin, men det gick bra det med. Och pärlsocker hade jag inget heller, men Leisa hade snällt skickat med mig halva sitt skafferi (inklusive färgglatt strössel) + 2 mer eller mindre roliga kartonger hem från Wollongong:


Party in a box (med diverse alkoholhaltiga drycker och girlanger och glowing sticks)


Cleaning in a box

Så nu är det bara att ha ett party och sen kan jag enkelt städa upp efteråt också!



Hursomhelst, chokladbollarna blev goda och färgglada och väldigt uppskattade! Men jag tror jag måste ta och kommentera det där receptet själv faktiskt. (VEM kommenterar ett recept på chokladbollar undrar jag bara??) Receptet påstår att man ska få ut 30st chokladbollar och jag lovar att jag aldrig gjort så små bollar förut i mitt liv, och jag fick det bara till 19st. 30? Hur är det tänkt att det ska gå till? Och hur roligt är det att äta chokladbollar små som ärtor egentligen?



Chokladkakan då, hur gick det med den? Väldigt uppskattad sak jag säga, 4 tjejer åt upp den i ett nafs! Chilismaken? DEN SMAKADE JU INTE ENS EN ENDASTE LITE GNUTTA CHILI!!!! Ååååh jag var så besviken.... Jag vet inte jag, kanske var jag inte värd den där 5an trots allt... Tur den var god ändå!!



Stärkt av framgången så tänkte jag fortsätta karriären som bagare ett tag och igår var det dags för sockerkaka. Nähäpp, det gick inte alls speciellt bra det ska jag säga.... Mjölken kokade över på spisen, springformen med sockerkaksinsatsen gick inte att stänga och när kakan väl var i ugnen så blev den nästan bränd på toppen och var fortfarande alldeles rinnig på insidan.... (jag fattar inte att jag faktiskt erkänner det här nederlaget!!) Jag var så ledsen! Allt jobb i onödan! Kan säga att jag och min ugn inte är så goda vänner efter det här! Och jag som hade tänkt fortsätta karriären ytterligare med ett bullbak nästa helg, det vågar jag mig nog inte på nu... Och när diskmaskinen inte funkar så fick jag ställa mig och diska allt för hand utan att ens ha en kaka som tack för besväret!! Dessutom med den invasion av djur jag har i lägenheten så vet jag att det inte går att fuskstäda för blir det inte ordentligt städat så kryllar köket av myror nästa dag... Och för några helger sen hade jag dessutom en megaspindel på besök i mitt sovrum...

Men men det finns det som har det värre.... Igår knackade en granne på och bad mig om hjälp att passa hennes dotter för hon skulle kolla till en annan granne som hon trodde hade ramlat inne i sin lägenhet. Det visade sig att stackars ensamstående 83-åriga damen som bor mittemot mig hade ramlat vid sidan av sin säng inne i sin lägenhet och hon hade legat där sen i fredags!! :( Stackars stackars arma människa!! Och det här var alltså på söndan... Så där har hon legat med fönstret öppet i en kall lägenhet utan mat och vatten och möjlighet att be om hjälp! Som tur var kom ambulansen efter inte alltför lång tid och nu är hon förhoppningsvis i goda händer!

Men, för att inte sluta med en sån tragisk händelse så kan jag ju berätta att jag hade hur tur som helst och fick tag i en biljett till Jason Mraz utsålda konsert i onsdags, hur bra som helst!! Första gästartisten var någon tjej som tydligen var med i Australian Idol som 16-åring och nu (inte 16 längre) blev tillfrågad att sjunga duetten Lucky med mr Jason. Hmm, det skulle han aldrig ha gjort! Hon kunde ju inte sjunga för 5 öre!! Förstörde låten totalt!! Men hon var väl nervös eller nåt stackarn... Hursomhelst, kul att se Jason live och njuta till lite bra musik sådär en onsdagkväll!